onsdag 8 juli 2015

Om själviskhet

Ordet självisk, och egenskapen själviskhet har en väldigt negativ klang och anses vara en oattraktiv egenskap. Detta är förståligt då själviskhet ofta förknippas med en brist på medkänsla, empati och/eller respekt för andra. Men för mig är dessa egenskaper helt oberoende av varandra, de kan existera själva men en person kan samtidigt vara lite av varje.

Jag tror att alla människor är mer eller mindre själviska, en egenskap som vi tidigare behövt för vår överlevnad, men som blivit mer och mer onödig i takt med samhälls utvecklingen i västvärlden.
Jag tror dock att en individ behöver kunna vara självisk för att kunna uppleva ren lycka i livet. Att inse att det är okej att vara själviskt är dock inte det lättaste och var går gränsen mellan en bra och nyttig själviskhet och den negativa själviskheten som istället förstör för dem runt omkring?

Länge såg jag själviskhet som något som bara kunde vara negativt och jag trodde att givmildhet och själviskhet var motsatser. Under den perioden av mitt liv visste jag inte heller vad lycka, eller ens glädje var. Jag trodde jag visste, precis som alla andra som är helt aningslösa. Jag trodde jag visste hur världen såg ut, jag trodde att jag alltid hade rätt och att majoriteten av jordens befolkning var idioter. Under den här tiden trodde jag också att den enda vägen till lycka var att ta livet av mig.

Sakta men säkert, med hjälp av många andra började jag sakta inse att jag måste vara självisk för att överleva. Ja, själviskheten var inte bara livs nödvändig under för-industrialiserade förhållanden, utan är fortfarande viktigt för människans välmående i västvärden idag. Tyvärr ser jag att själviskheten blir nedvärderad i dagens samhälle vilket gör mig frustrerad. Själviskhet är en egenskap precis som många andra inte är bra i överflöd, men den ska heller inte underskattas som egenskap.
Tänk på en självisk person som du känner eller har känt någon gång i ditt liv. Jag har en, en som jag verkligen inte gillar. Jag skulle vilja påstå att det var hon som sög ut min själviskhet och tog den till sig själv, på flera sätt skulle jag vilja säga att hon har förstört mitt liv. Men det gör jag inte, hon fick mig att tro att själviskhet var den värsta egenskap en människa kunde ha och vi var vänner i 6 år innan jag fann mod nog att sätta mer foten. Jag har inte umgåtts med henne sedan dess, men jag har sett henne och vi har fortfarande gemensamma vänner.  Hon ser glad ut, hon har många vänner, hon är social och utåtvänd. Så har hon alltid varit, men hennes egenskaper gjorde att jag blev motsatsen. jag blev tyst, jag lärde mig att alltid låta henne prata först och längre än mig. Jag förlorade mina andra vänner, så att jag alltid skulle kunna ställa upp när hon behövde det, jag lärde mig att själviskhet är en farlig och hemsk egenskap för den gör att man blir som henne. När jag äntligen tog mod till mig och sa att jag inte ville umgås mer kände jag mig fri, men också som en hemsk människa. Varför hade jag inte bara förklarat hur jag kände och givit henne en chans att ändra sig? Jag hade skuldkänslor och mådde dåligt över det. Ända tills att jag insåg att jag inte var skyldig henne någonting. Jag hade redan givit henne sex år av mitt liv, jag behövde inte spendera en enda sekund till med att tänka på henne. Detta lärde jag mig när jag började få tillbaka min själviskhet. Det var då jag insåg meningen med själviskhet och hur man ska handskas med den.

Var inte rädd för att vara självisk, du är den viktigaste personen i ditt liv. Du är huvudpersonen i ditt liv och du har rättigheten att ta dem beslut som påverkar dig mest. och du kan inte ha fel om dina egna känslor, ingen annan vet hur du känner och därför är du den mest kvalificerade att ta beslutet om hur du ska spendera din dag, och ditt liv.

tips för er som har svårt att vara själviska:
1. tänk på din egen vilja först. Någon vill att du ska komma på en fest, det låter kul och dem verkar angelägna om att du ska komma. vill du? orkar du? vilka personliga fördelar och nackdelar finns det med att gå på festen. du kanske kan gå, men komma hem tidigare om du vill.
2. kompromisser är alltid bra. ibland vill man göra saker som man inte alltid klarar av. det kan bero på sjukdom eller helt enkelt för mycket viljor. försök att kompromissa med dig själv och tänk på att de beslut du tar ska kännas bra både fysiskt och psykiskt.
3. Dumpa idioten. jag vet att det är svårt. ja skrev ett sms till den tidigare nämnda vännen. Det kan anses elakt men det var det enda sättet för mig. Fundera på vad som skulle känna bäst för dig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar